Det här blogginlägget kanske inte är så jätte intressant för alla men det är bra för mig att komma i håg efter som att jag nu mera lever med Guldfisk minne.
Måndag 3/11-08
Vaknar som vanligt på morgonen vid 6 tiden när Perras klocka ringer, å han frågar om han ska stanna hemma, det har ju faktiskt gått 7 dagar över beräkna tid. Jag tycker att det är lika bra även fastjag inte känner någonting, vi hade i och för sig bestämt att han nog skulle stanna hemma och ta en semester dag på måndagen.
Jag går upp och går på toa och upptäcker då att jag har fått en blödning, som i början av mensen papperet vart alldeles blodigt, lite skakis vart man ju, men jag ringer förlossningen och hon frågar lite hur jag känner mig och efter som att det är en blödning vill de ha in mig på en kol
Lämnar Emma på skolan lite tidigare än vanligt, fröken hade precis kommit innan för dörrarna. =) och åker sedan till Falun.
Väl på förlossningen så kopplar de på Ctg maskinen som kollar bebisens hjärtljud och värk arbetet. Den är på kopplad i 20 minuter och den visar i princip inget för utom att hjärt ljudet på bebisen är jätte bra och jag har några små sammandragningar som knappt känns, jag känner redan då att om inget drastiskt händer vill jag åka hem, för vara där hela dagen och inga värkar känns ju hel knäppt. En Bm en Uska och En doktor kommer in och känner på magen och känner om jag har öppnat mig något , konstaterar att det har jag inte och de hittar ingen blödning allt ser bra ut så vi får åka hem, nästan. Doktorn tycker jag har en lien mage och vill göra ett tillväxt Ul för att se att allt är ok.
Ner på Spec mödravården där de tydligen har bättre maskiner för ul och hon mäter och kollar och konstaterar att bebisen väger ca 3700 gram och att jag har väldigt lite fostervatten. Precis vad jag har trott hela tiden. Men allt är bra och hem får vi åka.
Vi åker in på citty gross och handlar lite frukost och åker hem och tar det lugnt Hämtar Emma på skolan som blir jätte arg för att vi inte har någon bebis med oss hem. Kvällen flytter på och fram i mot 16 tiden börjar jag känna av något som känns mer varaktigt och att det börjat kännas lite mer, men jag tänker att det här kommer att ta tid ingen brådska här inte. Får lite ondare ju längre tiden går men inget jag inte kan hantera och när jag tänker tillbaka på emmas födsel så hade jag ju så mycket ondare längre tid innan vi åkte till sjukhuset. Vi går ock läger oss för att titta på en film men jag börjar nog inom mig känna att det börjar bli dax, ringer tillbaka Niklas som bara för en stund sedan åkt hem och han är till baka vid 21,15 tiden.
Jag ringer till förlossningen och då har jag 4 st 1 minuter värkar på 40 minuter och det är inte så mycket. Man ska väl ha ungefär 4 st 1 minuter värkar på 10 minuter. Hon på förlossningen säger att vi är välkomman och vi åker till Falun.
Kl 22,16 är vi frammen och inkomna på rum Nr 6 . Kopplar på Ctg maskinen som visar bra hjärtljud och stadiga värkar. Men jag lider absolut inte, har haft värre smärta. Efter 20 minuter (kl 22,40) kommer Bm Inger in för att se vad som har hänt och om jag har öppnat mig något och det har jag ju 5 cm öppen och hon frågar om jag vill ha någon bedövning och jag svarar att jag har ingen aning om vad som finns men det blir inget mer prat om det. Hon går ut och vi blir själva kvar på rummet.
Inger kommer in med Vatten och pratar lite plockar fram lite grejer men det är ingen panik eller stress alls.
Kl 23,20 går vattnet, det var super äcklig känsla, med Emma gick det inget vatten så jag var inte be rädd att det skulle göra det den här gången häller. Perra får ringa på klockan och nu blir det lite mer fart på tanterna . Jag måste spy lite gran också , den här gången var det den goda kladdkakan som fick komma upp. Alla grejer åker fram och Bm inger känner hur mycket jag är öppen och det är 10 cm och bara en mjuk kant kvar. Nu ska hon börja sätta nålen för K-vittamin sprutan och det går inte alls bra men tillslut får hon dit den och nu åker lustgasen på och nu trycker det rejält på och som nog alla har sagt vid en förlossning säger jag nu - Jag vill åka hem.
kl 23,50 börjar jag få krystvärkar och det gör så jäv la ont så jag svär några haranger , det tycker dom är bra och jag undrar hur dom vill ha det här jobbet !
Nu går allt fort huvudet kommer ut fort och nu vill jag bar få ut bebisen så fort som möjligt, efter tre krystvärkar kan jag innte hålla i mot längre och trycker ut bebisen utan en värk och det får man ju sota för efteråt.
Tisdag 4/11-08 kl 00,01 kom lilla Ellen ut 3840 gram 51 cm lång.
